Vi firar spansk påsk med Pappa
Långa led av människor iklädda fotsida klädnader och toppiga huvudbonader. Trummor och trumpeter, doften av rökelse och folksamlingar vart man än går. Så kan min pappas första intryck av spansk påsk ha varit (han kom ju på besök, om ni minns?). På onsdagen, dagen efter ankomst, åkte vi in till Sevillas centrum för att visa hur man firar påsk på spanskt vis.
Vi hoppade på tunnelbanan och gick mot katedralen. Kanske är den öppen för allmänheten idag, tänkte vi, och visst! Den här dagen behövde man inte betala. Alla påskprocessioner, alltså parader av påskdeltagare, går till katedralen.
Sällskapet bestod av Pappa (i färd med att fota) och Spanjoren.
Ni ser de där personerna i svartvita dräkter med toppiga hattar och ljus i hand? De är de hängivna spanska påskfirarna. I många timmar vandrar man långsamt runt staden. Vissa går barfota, andra i skor. Somliga går med tunga träkors som de bär över axeln.
Vi såg en och annan jungfru dansa förbi. Träflaket som hon står på pyntas med färska blommor och ljus, och det bärs av starka män. Att det ska vara män verkar vara en stark tradition och ett ärofyllt uppdrag.
Pga enorma folksamlingar förflyttade vi oss med myrsteg.
Spanjoren tog oss till sitt spanskaste tapasställe och där tog kvällen slut. Inte helt likt en svensk påskdag, men inte så pjåkigt ändå.
Det var en toppenfin påsk, verkligen annorlunda, så tacksam för detta äventyr i er värld.